Idag var jag i Linköping och sade hej till min bror, det var trevligt.
Jag åkte sedan hem och knåpade lite på mina berg, nu får den vara klar.
Klicka på bilden för länk till DeviantArt där den finns i 1920×1080.
Idag var det inte helt orimligt min tredje dag som naturpojke.
Idag började vi med lektionerna. Först ut var svenska, ett någorlunda roligt ämne. Vi skulle skriva ett brev om oss själva så lärarna fick veta lite bättre vilka vi var. Jag tycker sådant är rätt enkelt, så jag blev klar rätt fort. Sen lade jag ner en fruktansvärd tid på att rita en streckgubbe som självporträtt.
Efter det skuttade jag vidare till Tyskan! Jag har ju då Tyska steg 1 då jag hoppade av i grundskolan. Jag blev mycket imponerad över hur grym lärarn var. Frågade oss vad vi ville lära oss. Jag lärde mig räkna 1-20 på tyska, samt hälsa och presentera mig lite smått. Något jag inte lyckades lära mig på ett par månader i grundskolan.
Vi hoppade vidare till NV-tid. Där blev vi intryckta i ”stora salen” tillsammans med alla andra naturvetare. Där fick vi en hel massa information. Slutade runt 15.00 eller något i den stilen!
Imorse sprang jag upp ur sängen. Hämtade frukost, åt den. Begav mig mot bussen. Det var strålande väder!
Jag mötte upp Marcus på ”The City Terminal”, vanligt benämnt Stationen. Vi hoppade på en buss, som vi var helt ensamma på. Fin stämning. Vi blev avsläppta 1 kilometer innan tack vare den oerhört snälla busschauffören. Våran vandring började. Vi gick, och tillslut kom vi ju fram. Annars hade vi inte börjat gå. På vägen passerade vi denna fina badplats(Se ovanstående bild), där de sett ett människohuvud ligga och mysa i vattnet. Denne gjorde inget väsen utav sig när vi gick förbi, så vi antog att denne mådde bra.
Vi kom fram till samlingsplatsen. Sade lite dovt HEJ till våra nya klasskamrater. Vi blev placerade i grupper med två och treor i också, trevligt. Vi gick vidare ut till Knappelskär, fint ställe. Där lekte vi och avslutade med att bada. Det var något kallare än jag skulle önskat.
Imorgon ska vi se vad min tredje dag som naturare bjuder på.
Idag var min första dag på gymnasiet, en dag som jag hade sett fram emot sedan 8an! Vi började i ett gemensamt upprop tillsammans med teknik och samhällarna. Jag svarade ”JAAA!” När de ropade upp mitt namn. Det ledde till att nästa namn ropades upp, Snacka om Butterfly Effect!
Sedan bar det av, iväg bortom oändligheten in i Naturvetenskapskorridoren. Både A och B klassen blev intryckta i ett klassrum, där presenterade lärarna sig, bra lärare.
Lärarna tänkte sedan att vi skulle lära oss varandras namn, så de delade ut våra scheman till lite random personer. Först fick jag Viktors schema, det var väldigt praktiskt då han stod bredvid mig. Sedan fick jag Kajsas schema, det var också bra, för jag noterade omgången innan hur Marcus fick sitt schema av Kajsa. Kände mig lite som James Bond när jag snappade upp det ur luften.
Vi promenerade vidare till vårat klassrum. Klassrum C2 för den specifike. Där fick vi en mapp som innehöll en bunt med papper, regler, underskrifter. Vi lekte vidare på temat namnlekar, jag ger mig själv Godkänt på den leken.
De fotade sedan oss för att de skulle lära sig namnen, logiskt.
Efter det, kom årskurs 2 och ryckte ur oss ur klassrummet, för nu skulle det vara rundvandring! Mina gruppledare var en normal snäll tjej vid namn Lovisa, den andra var en kille som stolt berättade om sina bravader. Dessa bravader inkluderade pingisbordet, en personlig visning av dennes skåp, Samt att han slickat på en 3 år gammal gurka. Jag kände direkt att det här var en kille som har en smula dryg humor, precis som jag.
Imorgon skall vi bege oss till Lövhagen, Där ska vi gemensamt leka lekar. Det blir säkert kul.
Signerat,
Christoffer K Stenberg.
Idag besökte vi affären. Jag, Niklas, Pontus och Jonas. Efter besöket lekte vi i lekparken.
Idag köpte jag nya skor. Exakt samma modell som jag haft i 5 år. Det är ett par väldigt fina skor. Dyra är de, men fina.
Idag gratulerar jag min bror, inte för att han fyller år. Jag hoppas min egenskriva dikt ska lösa alla mysterium.
Du är min enda bror
Vi härstammar ifrån samma mor
Du har valt siffrornas spår
Jag hoppas aldrig få se dig på en bår
Du skall nu studera
Jag skall inte äta lera
Du spelar piano
Jag har ingen iPod nano
Du har valt en fin stad
Jag sjunger en ballad
Min båt ska ha däck av teak
Jag vet att du blir framgångsrik
( Jag gjorde en snabb skiss, så att utomstående skulle få en känsla av vilken typ av pensionärsboende Trosa är, Da Vinci var min lärare btw. )
Idag packade hela familjen väskorna och tog bilen till hamnen/sjöstaden/vafan-som-helst Trosa.
Trosa är iallafall en pensionärstad där turisterna går runt och skriker ”ÅHH SÅ VACKERT!, ”ÅHH VILKET KULTURMINNE!”.
Sedan dras man in i alla krafsbutiker där de säljer handsydda skor. (Vi alla är dock medvetna om att det är pojkar på 11 år i Pakistan som för 2 kronor i timmen syr de dyra skorna. ) Jag blir less på allt krafs som är dyrt som snusk, men känns som om de vore skadat gods importerat från ett u-land, vem fan köper skiten, och de som köper skiten, vart fan gör ni av den?
Hamnen är fin, riktigt fin. Kul med stora och fina båtar, lite smått pinsamt med alla män som måste visa hur manliga de är genom att sitta i slitna badbrallor och bar överkropp och självklart en halshuggen butelj. Om någon ser mig köra in en Azimut 120SL i bar överkropp någon gång, slå mig hårt.
De grekiska grillspetten får ändå mycket bra betyg, de var goda. :)
Jag har just skrivit klart en del av min oerhört långa och dryga biografi som skall pryda mitt livsverk. Där visar jag även upp illustrationer på kända föremål såsom bobbycars och fönsterrutor.